Kommunerna har inte tid för förebyggande skuldsanering

En färsk undersökning från Konsumentverket visar att allt färre kommuner lägger tid på skuldrådgivningen. I takt med att antalet personer som ansöker om skuldsanering ökar minskar antalet kommuner som aktivt engagerar sig i budget och skuldrådgivning.

Det är bland annat med hjälp av statistik från Kronofogden som denna undersökning baserar sig på. Enligt Kronofogden har antalet ansökningar om skuldsanering ökat stadigt under de senaste åren. Under det gångna året kom det in drygt 9 000 ansökningar, vilket motsvarade en ökning med cirka 7 procent. Vid årsskiftet 2012-2013 hade närmare 430 000 svenskar antecknats ha behandlats för en skuld hos Kronofogden.

Trots denna oroväckande statistik är det få kommuner som satsar på att förebygga överskuldsättning. Förebyggande betyder att kommunen ingriper redan innan det har gått för långt.

I takt med att antalet skuldsanerings ansökningar ökat har Kronofogden även tvingats utöka sin personal. För tillfället arbetar ungefär 350 personer i landet med budget- och skuldrådgivning. Detta betyder en arbetstid motsvarande 230 årsarbetskrafter, vilket är en ökning med fem årsarbetskrafter jämfört med 2012.

Men endast 18 av de 230 årsarbetskrafterna läggs på förebyggande insatser. Framförallt läggs arbetstiden på dem som redan har ekonomiska problem. 85 årsarbetskrafter läggs på de allra mest skuldsatta i form av hjälp med skuldsanering. 110 kommuner arbetar inte förebyggande överhuvudtaget.

- Det här visar att verksamhetens omfattning långtifrån är tillräcklig i alla kommuner. Det satsas för lite resurser på förebyggande insatser och vissa kommuner erbjuder endast hjälp med skuldsaneringsansökan, inte med frågan gällande de bakomliggande faktorerna säger Gunnar Larsson, Konsumentverkets generaldirektör och konsument ombudsman.

Många skuldsatta som inte har rätt till skuldsanering enligt lagen har ändå stort behov av ekonomisk rådgivning för att klara sig ur fällan. Framför allt behöver många av dem råd hur de inte skall bli värre och hur de i framtiden kan förebygga liknande händelser med t.ex. budgetplanering.

 

Då 60 kommuner erbjuder mindre tid än en arbetsdag per vecka åt budget- och skuldrådgivning betyder det att satsningar och utvecklandet av de förebyggande åtgärderna uteblir, och att även många människor med ekonomiska problem får vänta länge innan de överhuvudtaget får träffa en budget- och skuldrådgivare. I undersökningen konstateras att väntetiden varierar kraftigt mellan kommunerna med alltifrån ingen kötid alls till drygt ett år.

Att kommunerna väljer att prioritera annat är inte så konstigt. I första hand är det inte kommunerna som har mest att vinna på att bygga ut verksamheten. Kommunerna får visserligen minskade kostnader för socialtjänsten, men det är framför allt i socialförsäkringssystemet som de största besparingarna görs.

Det kan vara svårt att som enskild individ se lönsamheten med att förbättra budget- och skuldrådgivningen i en kommun, då det inte gagnar kommunen direkt. Men eftersom överskuldsättningen kostar samhället mellan 30 till 50 miljarder kronor per år (vilket betyder mellan 3000 till 5000 kr per svensk medborgare) är det verkligen något som borde prioriteras.

 

 

Läs undersökningen från Konsumentverket här.

Bokmärk eller tagga det här inlägget:
  • Digg
  • del.icio.us
  • Facebook
  • Google Bookmarks
  • TwitThis
  • Pusha
Kommentarer

Ännu inga kommentarer.

Skriv en kommentar

(required)

(required)